En liten inblick i civilsamhällesorganisationers arbete för arbetsmarknadsintegration över Europa 

I oktober 2019 släpptes en rapport genom EU- projektet SIRIUS, Skills and Integration of Migrants, Refugees and Asylum Applicants in European Labour Markets, som undersöker möjliggörare och hinder i relation till arbetsmarknadsintegration för migranter, flyktingar och asylsökande. Dino Numerato, Karel Čada, Karina Hoření har studerat civilsamhällesorganisationers arbete i framför allt Tjeckien, Danmark, Finland, Italien, Schweiz och Storbritannien.  I rapporten konstaterar de att civilsamhällesorganisationer kan vara en möjliggörare både för integration på arbetsmarknaden såväl som för integration genom arbetsmarknaden. Organisationer från civilsamhället beskrivs som viktiga tillhandahållare av språkkurser samtidigt som att de kan stödja migranter, flyktingar och asylsökande vid sociala, juridiska och administrativa utmaningar.

 

Författarna delar upp civilsamhällesorganisationerna i fem olika typer av organisationer:
  1. okritiska förlängare– ofta definierade genom statlig finansiering som har fokus på att stödja civilsamhället i relation till migration
  2. aktiva tjänsteleverantörer – förblir beroende av offentlig finansiering och tillhandahåller tjänster som är definierade av staten. Denna typ av civilsamhällsorganisation beskrivs ha en högre grad av autonomi och kritisk kapacitet samtidigt som de i sitt dagliga arbete tar stor hänsyn till mänskliga rättigheter. De ser arbetsmarknadsintegration som en del av en bredare holistisk samhällsintegration
  3. autonoma medproducenter– innehar ofta offentliga medel och utgår, precis som aktiva tjänsteleverantörer, från en holistisk syn på integration och är ofta medproducenter av service för arbetsmarknadsintegration. Denna typ av civilsamhällsorganisation beskrivs kunna agera med en högre grad autonomi och mer aktivt definiera den politiska agendan för arbetsmarknadsintegration.
  4. innovativa och kreativa– organisationer som är autonoma, oberoende av staten och ekonomiskt självförsörjande. De ökade i antal efter 2014 och fokuserar på att stödja utrikesfödda till sociala och ekonomiska innovationer där individens egna förmågor betonas
  5. alternativa – är autonoma och liknar innovativa och kreativa organisationer men de arbetar mot snarare än tillsammans med offentliga organisationer och staten.

 

Externa faktorer

Numerato, et al. identifierade flera externa faktorer för möjliggörande av facilitering av civilsamhällesorganisationers initiativ för arbetsmarknadsintegration såsom som statens roll, möjlighet till finansiering och stödfunktion och expertkunskap från tvärgående offentliga organisationer samt etablerade horisontella och transnationella nätverk för kunskaps och informationsutbyte. De betonar värdet av en väl utvecklad kultur kring samverkan och socialt entreprenörskap. Numerato et al listar även ett antal faktorer där civilsamhällets organisationer kan bidra till att möjliggöra arbetsmarknadsintegration så som ökad flexibilitet och lägre grad av byråkratisering än traditionell offentlig sektor, ökat individperspektiv, större möjligheter att förstå individens behov, kapacitet i relation till nätverk samt att deltagare uppskattar de psykologiska fördelarna genom samhällsorganisationernas personliga förhållningssätt. De identifierade även hinder och utmaningar som att civilsamhällsorganisationer många gånger definieras av utomstående faktorer såsom regleringar och möjlighet till finansiering så skapas utmaningar i relation till stabilitet, möjlighet att välja målgrupp eller direkt påverkan av organisationens agenda. Samtidigt kan även styrkan i organisationernas individ och relationsbaserade arbets- och förhållningssätt kan upplevas av andra aktörer som ineffektivt.

 

Grannländer

Tittar vi på våra grannländer, Danmark och Finland, som var en del av studien så kan vi konstatera att i Danmark ser många av civilsamhällesorganisationerna sig själva som facilitatorer av Danmarks statliga policy om idé kring fokus på arbetsmarknadsintegration och flera av organisationerna hade varit representerade i utformandet av olika policyförslag på olika sätt. Samtidigt kritiserar de utrikesfödda själva att civilsamhällesorganisationerna blir en förlängd institutionaliserande del av statens idéer. och berättar att de upplever att de blir drabbade av att arbetsmarkandsinitiativ många gånger inte är flexibla i synen på kunskaper, erfarenheter och ambitioner.

Utrikesfödda deltar ej i aktiviteterna

Där det i Danmark beskrivs vara starka kopplingar till staten och policyskapande beskrivs civilsamhällesorganisationerna i Finland varierande, i mindre skala och ofta lokalt förankrade. Författarna beskriver att mellan civilsamhällesorganisationer lokalt så finns en relativt hög grad samverkan även om det saknas koordinering vilket de menar beror på att organisationerna är svaga i sina kopplingar till sina paraplyorganisationer. Det finns dock en stor andel migrantledda civilsamhällesorganisationer som enbart fokuserar på arbetsmarknadsintegration eller skapar service med aktiviteter som ofta erbjuds parallellt med andra aktiviteter och tjänster. Vanliga typer av aktiviteter var stöd i jobb-sökande, CV-skrivande, mentorskap och matchning mellan arbetsgivare och arbetssökande. Dock berättar de utrikesfödda själva i studien att de inte i så hög utsträckning deltog i aktiviteterna för de upplevde att de inte fick den hjälp de behövde. Många av de som intervjuades hade inte deltagit regelbundet eller inte själva sökt stöd för att delta i verksamheterna för arbetsmarknadsintegration.

I relation till civilsamhällesorganisationers arbete för att stödja arbetsmarknadsintegration för utrikesfödda i Sverige är det bland annat samverkan i varierade former med olika offentliga aktörer som ofta framträder, många gånger med spår av politiska förslag och med stöd i offentlig finansiering i olika på olika sätt. Ett exempel på detta i Göteborg och som även berörts här på Integrationsbloggen är Tikitut

 

Vidare läsning

Civil society enablers and barriers
Dino Numerato, Karel Čada, Karina Hoření – Charles University
Reference:  SIRIUS  [4.1]

https://www.sirius-project.eu/sites/default/files/attachments/WP4_Civil%20society%20enablers%20and%20barriers_SIRIUS_FINAL.pdf

LÄS MER OM INTEGRATION & MIGRATION

Inspirationsdag om sociala företag och arbetsmarknadsintegration

Inspirationsdag om sociala företag och arbetsmarknadsintegration

SKR arrangerade den 5 december en inspirationsdag om sociala företag och arbetsmarknadsintegration. Temat för dagen var hur kommuner och arbetsintegrerande sociala företag kan samverka på bästa vis  I publiken fanns ett 60-tal personer, mestadels representanter...

Välvillig diskriminering

Välvillig diskriminering

En forskarartikel från 2018 visade hur personer som jobbar inom HR på stora företag inte ser att de mångfaldsinitiativen de initierar kan bidrar till att reproducera ojämlikhet. Läs mer i vårt blogginlägg

Integration – ett ord fyllt av komplexitet

Integration – ett ord fyllt av komplexitet

Redan tidigt när vi började observationerna under vår kartläggning 2017 av initiativ för arbetsmarknadsintegration började vi förstå att ordet integration är ett ord som i praktiken får många betydelser. Vid en närmare fördjupning av initiativen upptäckte vi en mängd...

Saknas helhetsperspektivet inom integrationen?

Saknas helhetsperspektivet inom integrationen?

I arbetet med att åstadkomma integration finns många aktörer med olika syn på integration. Många efterlyser ett helhetsperspektiv som ofta saknas, slår forskare Nanna Gillberg från Organizing Integration fast.  Sedan 2018 är samhällsorienteringskurser en obligatorisk...

Rama in genom att zooma in och ut

Rama in genom att zooma in och ut

Ett projekt övervann “projektifieringsförbannelsen” – varför? Det finns några metoder och strategier som utvecklats av de involverade aktörerna som kan vara användbara också för andra initiativ som kämpar för att fortsätta sin verksamhet på arbetsmarknadsintegrationsområdet. Läs mer

Ett samtal om vem, när och hur

Ett samtal om vem, när och hur

Blogg av Patrik Zapata, forskare i Organizing Integration När politik ska bli till praktik görs det lokalt. Frågan vi ställer oss är hur det görs, i det här fallet att skapa integration genom sysselsättning. I Västra Hisingen har det bland annat gjorts genom en social...

Introduktionsjobb och svarta får

Introduktionsjobb och svarta får

Nyligen träffade jag en gammal vän och hans kompis. Det visade sig att kompisen jobbade som konsult med olika projekt inom byggbranschen. När jag berättade för honom att jag jobbade med ett forskningsprogram om arbetsmarknadsintegration av utrikes födda blev han...

Liknande inställning mot muslimer och öst-tyskar

Liknande inställning mot muslimer och öst-tyskar

I Tyskland publicerades nyss en mycket intressant och mycket omtalat studie om inställningarna gentemot två grupper i det tyska samhället: Muslimer och östtyskar. Studien uppmärksamma att klichéer rörande de två grupperna är frapperande lika. Läs mer

Vad kan vi säga om integrationens framgångsexempel?

Vad kan vi säga om integrationens framgångsexempel?

Jag var på en mötesplats kring integration nyligen – en jobbmässa med presentationer och matchningsaktiviteter. Under morgonen lyssnade jag på en rad presentationer som enligt organisatörerna skulle fungera som ”inspirationskälla”.

Borde vi prata om klimatflyktingar?

Borde vi prata om klimatflyktingar?

Det kommer att finnas mindre och mindre av allt som människor behöver och detta kommer att producera fler konflikter om de svinnande resurserna och att det som konsekvens kommer att finnas allt fler ”klimatflyktingar”.