Del 5: Demos – en lokalvaluta med basinkomst

Bloggserie av Ester Barinaga, forskare i Organizing Integration

Spanien. Maj 2011. Starten på vad som har kallats “de indignerades”, anti-åtstramningsrörelse som blev försprång till Occupy rörelse några månader senare. Folket, framförallt de unga, tar torgen i spanska städer. På vissa ställen tar de torgen i månader. Under de långa dagarna och många nätter diskuterar de ekonomi och samhällsfrågor. De vill ha förändring. Men de väntar inte på att andra ska genomföra förändringarna. De är ju unga, välutbildade och “IT-natives”. I efterskalven av de massdemonstrationer som präglade Spanien under våren 2011 organiserades många av de som träffades på torgen för att experimentera med alternativa ekonomiska lösningar. Så är fallet med de som träffades i La Isleta, Gran Canaria. Deras diskussioner handlade om basinkomst. Maj 2012 startade de en lokalvaluta avsedd att testa just basinkomst på lokal nivå.

Demos är namnet för lokalvalutan – från grekiskan, en påminnelse om folkets centrala roll. Är man aktiv i valutan får man varje månad en basinkomst. Nivån på det man får bestäms av (1) hur aktivt communityn i sin helhet har varit, samt (2) hur mycket du har bidragit till communityn i förhållande till hur mycket du har tagit från den. Ditt bidrag till communityn mätts i hur mycket du har tjänat i demos: genom både det du sålde i valutan och den tid du ägnade till att utveckla communityn. Några exempel på det senare är organisering av marknader, ta anteckningar under de generella församlingar, underhållit softwaren, mm. Det du har fått från communityn mäts i hur mycket du har köpt. Alla, oavsett hur mycket man har gett till eller tagit från communityn får en basinkomst. Men har du bidragit mer än tagit så belönas du för ditt extra arbete; har du tagit mer än bidragit straffas du för “brist på reciprocitet.”

Utöver basinkomst, och med syftet att göra systemet jämställt, betalar varje medlem skatt vid en fast dag varje månad. Men skatten räknas inte utefter hur mycket du har konsumerat (såsom moms) eller tjänat. Den räknas på hur mycket du har i ditt konto vid den fasta tidpunkten: 10% av ditt saldo.

Ett sådant skattesystem har två funktioner. Den första har jag redan nämnt: att jämna ut ekonomiskt bland alla medlemmar i communityn. Den andra funktionen ser till att öka pengarnas omlopp. Eftersom skattenivån bestäms av hur mycket du har på ditt konto, ju mindre du har desto mindre betalar du. Så du kan lika väl spendera pengarna nu innan de är dags att skattebetala. Då njuter du av pengarna och dessutom måste betala mindre skatt. Det gör att folk vill spendera, inte spara, vilket ökar pengarnas hastighet; alltså cirkulerar valutan mera inom communityn. Irving Fisher, en utav de stora ekonomer från den stora depressionen, i sin bok Stamp Scrip om lokala valutor från 30-talet, förespråkade just ett sådant skattesystem för lokala valutor. Han hade studerat de europeiska och amerikanska valutor och sett hur de med demurrage – alltså en tidsbestämd skatt på den saldo du har på kontot – bidrog till de europeiska valutors mycket starkare ekonomisk effekt.

Experimentet Demos fortsätter än idag. Den har till och med spridit sig till andra städer, och medborgargrupper i både Lanzarote, La Palma och Barcelona har startat var sin “stam” (som de kallar varje community). När jag pratar med Miguel Ángel Figueroa – eldsjälen bakom Demos – berättar han att valutan har hjälpt gruppen att förstå hur pengar, basinkomst och skatt fungerar. För att illustrerar detta ger mig Miguel Ángel en kort anekdot: När de började fanns de som kom till Demos marknader med sin basinkomst, spenderade den i vad de behövde och, mycket nöjda, sa ‘nu har jag inga demos kvar. Jag kommer igen när jag får nästa basinkomsten.’ Tydligen förstod de inte att säljarna erbjöd sina produkter i demos och därmed bidrog till att communityn hade tillgång till dem. Om de inte förstod, snart visade systemet att utan bidrag till communityn, betydligt mindre basinkomst. “Valutan” fortsätter Miguel Ángel, “har lärt oss att se att allas individuella bidrag förstärker communityn. Den har hjälpt individerna att se att utöver rättigheter (till basinkomst) så finns det skyldigheter.” På så sätt bidrar valutan att se varandra utifrån vad den bidrar till community – något, tänker jag, som skulle kunna hjälpa oss i arbetet att göra våra städer mer inkluderande.

 

Not: Tillsammans med Lena Tünkers och Juan Ocampo – två studenter på magisterprogrammet OIE (Organizational Innovation and Entrepreneurship) på Copenhagen Business School – håller vi på att designa en valuta för att förstärka communityn på campus. Den är i stor del inspirerad av Demos. Om den en dag implementeras, ska det bli intressant att se hur de som befolkar ett universitet kommer att engagera sig i sin community. Vad skulle en basinkomst i universitetsvaluta göra för livet på campus?

Mer om lokala valutor