Nyligen träffade jag en gammal vän och hans kompis. Det visade sig att kompisen jobbade som konsult med olika projekt inom byggbranschen. När jag berättade för honom att jag jobbade med ett forskningsprogram om arbetsmarknadsintegration av utrikes födda blev han mycket intresserad och berättade att han nyss avslutat ett projekt där den privata uppdragsgivaren hade ställt krav på att ta in nyanlända i etableringen via något av Arbetsförmedlingens ekonomiska stöd. ”För att hjälpa de komma in i arbete eller för att ha tillgång till billig arbetskraft”, frågade jag honom lite cyniskt. ”Det senare,” sade han med ett något försynt skratt som ändå visade mig tydligt att han tyckte att svaret var givet.

Jag frågar vidare hur det hade funkat att anställa ett 40-tal nyanlända på det sättet. Han berättar att det i stort sätt hade funkat bra – poängterade dock att man bör komma ihåg att det handlade enbart om väldigt enkla uppgifter såsom att med en elektrisk skruvdragare skruvar in skruva – och att se till att enbart låter de göra detta. Tydliga instruktioner krävdes, tyckte han, och inga som helst möjligheter till egeninitiativ skulle ges – för då blev det problematiskt direkt. Han gör en rörelse med händerna fram och tillbaka framför ansiktet som symbolisera tunnelseende. Känslan jag får är att man inte verkar ha satsat särskild mycket på individernas utveckling här, men att det handlat mest om att utföra enkla och monotona arbetsuppgifter – och framför allt att göra allt detta till ett bra pris.

Arbetsförmedlingens olika stöd marknadsförs som ett sätt för arbetsgivarna att bredda sin rekrytering, och för nyanlända (bland andra grupper) att komma till arbetsplatser. De är tänkta att motivera arbetsgivarna att ”anställa personer som av olika anledningar har svårare att komma in på arbetsmarknaden” (Arbetsförmedlingen, 2018) – bland annat nämns nyanlända som tilltänkta kandidater. Det finns aktuellt fyra typer av stöd: Introduktionsjobb, Nystartsjobb, Lönebidrag och Yrkesintroduktion.

Arbetsförmedlingen skriver på följande sätt på sin hemsida när det gäller Introduktionsjobb:

Vi vet att du som företagare vill växa och förbättra din lönsamhet. Men vi vet också att det finns en ambition att ta socialt ansvar”.
(Arbetsförmedlingen, 2018).

Det finns en bra tanke med dessa stöd att skapa kopplingar mellan arbetsgivarnas intressen att anställa och arbetssökandes intressen att få jobb (och statens intresse att få nyanlända ”närmare” arbetsmarknaden – vad det nu kan betyda). Forskning inom organisationsteori har dock lärt oss att politiska mål ska omsättas i praktiken och då blir det inte alltid som man har tänkt sig. Det finns ’svarta får’ och det visat sig vara mycket svårt och tidskrävande att hålla reda på vilka de är och exakt hur meningsfullt anställningarna varit för de nyanländas fortsatta karriärer på den svenska arbetsmarknaden.

Lönsamheten verkar definitivt varit ett argument som fick uppdragsgivaren till min ’kompis kompis’ att anställa nyanlända – om socialt ansvarstagande spelat en roll är jag mycket mindre säker på.

Läs mer:
Arbetsförmedlingen om introduktionsjobb

Mer från bloggen

Ett samtal om vem, när och hur

Blogg av Patrik Zapata, forskare i Organizing Integration När politik ska bli till praktik görs det lokalt. Frågan vi ställer oss är hur det görs, i det här fallet att skapa integration genom sysselsättning. I Västra Hisingen har det bland annat gjorts genom en social...

Liknande inställning mot muslimer och öst-tyskar

I Tyskland publicerades nyss en mycket intressant och mycket omtalat studie om inställningarna gentemot två grupper i det tyska samhället: Muslimer och östtyskar. Studien uppmärksamma att klichéer rörande de två grupperna är frapperande lika. Läs mer

Vad kan vi säga om integrationens framgångsexempel?

Jag var på en mötesplats kring integration nyligen – en jobbmässa med presentationer och matchningsaktiviteter. Under morgonen lyssnade jag på en rad presentationer som enligt organisatörerna skulle fungera som ”inspirationskälla”.

Borde vi prata om klimatflyktingar?

Det kommer att finnas mindre och mindre av allt som människor behöver och detta kommer att producera fler konflikter om de svinnande resurserna och att det som konsekvens kommer att finnas allt fler ”klimatflyktingar”.

Överkvalificerade utrikes födda

En ny OECD rapport visar att 33,2 miljoner migranter inom OECD länderna och 11 miljoner inom EU kan klassas som högutbildade. Av dessa jobbar 8,1 miljoner invandrare i OECD länderna, respektive 2,9 miljoner inom EU i jobb för vilka de är överkvalificerade.Vidare är 7...

Nytt projekt: Hållbar turism & besöksnäring

Hur kommuniceras olika platsers och destinationers pluralitet? Hur representeras och upplevs dessa? Vem kontrollerar dem, vem inkluderas, hur hanteras konflikter och vilkas åsikter anses legitima? Detta projektets mål är att sätta sig in i och hitta svar på dessa...

Missar man någonting med migrationspolitiken?

Organizing Integration deltog i november 2018 vid ett mycket intressant symposium om migration och samhällsutmaningar vid Lunds Universitet. Symposiumet organiserades av Pufendorfinstitutet, ett tvärvetenskapligt forskningsinstitut vid Lunds Universitet....

Nytt projekt: Tillsammans för jobb och integration

Under våren 2018, närmare sagt i maj, flyttade runt 140 nyanlända in i de tillfälliga bostäderna i Askimsviken. Samtidigt initierade stadsdelsförvaltningen Askim-Frölunda-Högsbo ett samverkansprojekt för att på bästa sätt kunna hjälpa de nyinflyttade på vägen till...

Demos, en lokalvaluta med basinkomst – Lokala Valutor del 5

Del 5: Demos - en lokalvaluta med basinkomst Bloggserie av Ester Barinaga, forskare i Organizing Integration Spanien. Maj 2011. Starten på vad som har kallats “de indignerades”, anti-åtstramningsrörelse som blev försprång till Occupy rörelse några månader senare....