Ett blogginlägg av Emma Ek Österberg

Arbetsmarknadsintegration, ja insatser för integration överlag, görs av en mängd aktörer – offentliga organisationer, civilsamhället och näringslivet. Kommunernas roll i detta är både viktig och mångfacetterad.

De är ofta initiativtagare till och stödjare av en stor mängd innovativa initiativ som utvecklas i lokal samverkan. De förmedlar erfarenheter och möjliggör lärande. Samtidigt har kommunerna en rad formella åtaganden i förverkligandet av den nationella integrationspolitiken. Oavsett vad så betonas det att insatserna för integration ska formas lokalt. De ska anpassas till lokala förutsättningar och behov och dra nytta av initiativkraften på lokala samverkansarenor. Under våren har en engagerad student på Förvaltningshögskolan, inom ramen för sin masteruppsats, undersökt kommunala integrationsplaner. Hon var nyfiken på i vilken utsträckning sådana planer finns och vad de innehåller. Vilket perspektiv på integration ger de uttryck för och vilka skillnader finns mellan kommuner när det gäller mål och medel på integrationsområdet? Aida Eriksson heter studenten och hennes uppsats ”Lokal integrationspolicy – en studie av kommunernas planer för integration av invandrare” blev klar för några veckor sedan. Jag har haft glädjen att handleda henne. Studien består av två delar. Dels har hon kartlagt förekomsten av integrationsplaner i alla Sveriges kommuner, dels analyserat innehållet drygt 50 planer (vilket var så många som innehöll tillräckligt fylliga beskrivningar för att kunna analyseras på ett vettigt vis). Hon visar att cirka 60 procent av alla kommuner (179 av 290) har någon form av plan för integration. Ofta kallas dessa planer integrationsstrategi, integrationsprogram, integrationspolicy eller liknande, men det finns en uppsjö av benämningar, en del mer kreativa än andra. Däremot är innehållet i planerna likt – förvånansvärt likt, resonerar författaren, om vi ska ta idén om lokal anpassning på allvar. De mål, medel och verktyg som lyfts fram är i hög grad desamma, trots att förutsättningarna för integrationsarbetet är mycket olika i kommunerna. Visserligen innehåller planerna ganska lite information om hur integration ska uppnås (utöver att det ska ske genom samverkan vilket betonas). Men faktum kvarstår, variation i lokal integrationspolicy är inte vad författaren visar genom sin undersökning. 

Uppsatsen visar också att det finns ett starkt fokus på arbetsmarknadsintegration i planerna. Det är kanske inte så förvånande utan speglar väl det synsätt som dominerar dagens integrationspolitik. Visst finns det i planerna också skrivningar om bostäder, hälsa, fritid, men helhetssynen på integration som så ofta efterfrågas, saknas ofta. Det avspeglas också i ordval och språkbruk. Att tala (nå, skriva) om integration i termer av etablering tycks vara populärt. Ofta görs det för att markera att det handlar om just förankring på arbetsmarknaden, med egen försörjning som mål. Inkludering däremot, som är ett annat vanligt ord i planerna, ges ofta en vidare innebörd. Det motsvarar snarare integration i samhället – eller som det ofta verkar uttryckas i planerna, som motsatsen till utanförskap. Ett mångkulturellt, tolerant och öppet samhälle. Hur detta ska skapas, utöver att kommunerna ska samverka med civilsamhället och att de behöver arbeta med attityder och värdegrund, framgår inte av planerna. Många kommuner vänder sig uttryckligen mot idéer om assimilation och påpekar i sina planer att detta inte är innebörden av integration. Samtidigt resonerar författaren på ett intressant vis om det ändå inte – trots sådana explicita påpekanden – är just ett assimileringsperspektiv som kommer till uttryck i flertalet planer.

En plan är en plan, vad som görs i praktiken är naturligtvis något annat. Det vore dock orimligt att tro att det som görs synligt i kommunernas integrationsplaner helt skulle sakna betydelse för det praktiska integrationsarbetet. Aida Erikssons uppsats väcker därför en hel del frågor som förtjänar vidare undersökning. Varför syns så lite av det lokala i de lokala planerna? Vad betyder det?  Hur påverkar synen på integration integrationsarbetets organisering? Spelar det någon roll om det finns en särskild plan, strategi eller policy för integration eller om detta bakas in i det allomfattande arbetet med social hållbarhet?

DU KANSKE OCKSÅ ÄR INTRESSERAD AV…

Vad har hänt i Stor-Göteborg sedan 2017?

Vad har hänt i Stor-Göteborg sedan 2017?

Under 2017/18 engagerade vi oss för att kartlägga initiativ för att stödja utrikesfödds till arbete i StorGöteborg med syfte att förstå frågor som vilka typer av initiativ finns det, hur organiseras de och vilka aktörer är inblandade. Vad har hänt sedan sist?

Upphandling som arbetsmarknadsverktyg

Upphandling som arbetsmarknadsverktyg

Ett blogginlägg av Emma Ek Österberg Under senare år har sysselsättningskrav i upphandling kommit att bli ett allt viktigare verktyg för arbetsmarknadsintegration. Det är knappast märkligt med tanke på omfattningen på den offentliga upphandlingen. Drygt 800 miljarder...

Civilisamhällets organisationer i Europa

Civilisamhällets organisationer i Europa

En liten inblick i civilsamhällesorganisationers arbete för arbetsmarknadsintegration över Europa I oktober 2019 släpptes en rapport genom EU- projektet SIRIUS, Skills and Integration of Migrants, Refugees and Asylum Applicants in European Labour Markets, som...

Inspirationsdag om sociala företag och arbetsmarknadsintegration

Inspirationsdag om sociala företag och arbetsmarknadsintegration

SKR arrangerade den 5 december en inspirationsdag om sociala företag och arbetsmarknadsintegration. Temat för dagen var hur kommuner och arbetsintegrerande sociala företag kan samverka på bästa vis  I publiken fanns ett 60-tal personer, mestadels representanter...

Välvillig diskriminering

Välvillig diskriminering

En forskarartikel från 2018 visade hur personer som jobbar inom HR på stora företag inte ser att de mångfaldsinitiativen de initierar kan bidrar till att reproducera ojämlikhet. Läs mer i vårt blogginlägg

Integration – ett ord fyllt av komplexitet

Integration – ett ord fyllt av komplexitet

Redan tidigt när vi började observationerna under vår kartläggning 2017 av initiativ för arbetsmarknadsintegration började vi förstå att ordet integration är ett ord som i praktiken får många betydelser. Vid en närmare fördjupning av initiativen upptäckte vi en mängd...

Saknas helhetsperspektivet inom integrationen?

Saknas helhetsperspektivet inom integrationen?

I arbetet med att åstadkomma integration finns många aktörer med olika syn på integration. Många efterlyser ett helhetsperspektiv som ofta saknas, slår forskare Nanna Gillberg från Organizing Integration fast.  Sedan 2018 är samhällsorienteringskurser en obligatorisk...

Rama in genom att zooma in och ut

Rama in genom att zooma in och ut

Ett projekt övervann “projektifieringsförbannelsen” – varför? Det finns några metoder och strategier som utvecklats av de involverade aktörerna som kan vara användbara också för andra initiativ som kämpar för att fortsätta sin verksamhet på arbetsmarknadsintegrationsområdet. Läs mer

Ett samtal om vem, när och hur

Ett samtal om vem, när och hur

Blogg av Patrik Zapata, forskare i Organizing Integration När politik ska bli till praktik görs det lokalt. Frågan vi ställer oss är hur det görs, i det här fallet att skapa integration genom sysselsättning. I Västra Hisingen har det bland annat gjorts genom en social...

Introduktionsjobb och svarta får

Introduktionsjobb och svarta får

Nyligen träffade jag en gammal vän och hans kompis. Det visade sig att kompisen jobbade som konsult med olika projekt inom byggbranschen. När jag berättade för honom att jag jobbade med ett forskningsprogram om arbetsmarknadsintegration av utrikes födda blev han...