Bloggserie av Ester Barinaga, forskare i Organizing Integration

 

Del 2: Det kan vi lära oss från Biskopsgården

Vi startar vår resa i OI:s hemstad, Göteborg. Två lokala valutor har testats i varsin stadsdel: Majorer i Majorna och Biskopar i Biskopsgården. Kalle Karlsson är eldsjälen bakom bägge initiativ.

Inspirerade av de engelska lokala valutor, Bristol pound i synnerhet, var ekologin det ledande värde i utformningen av de Göteborgska valutor. Resonemangen i sådana valutor är att för att minska koldioxidutsläppen måste man bland annat korta ner transportsträckorna för de produkter som säljs i marknaden. Det är lätt att se att tomater odlade på andra sidan stan behöver kortare transporter än de odlade i Holland eller Spanien. Och färre lastbilar på våra vägar innebär mindre koldioxid släppt ut i atmosfären. Man bör alltså använda alla möjliga medel till att lokalisera produktionen.

Lokala valutor är ett sådant medel. Eftersom de inte kan användas för att köpa produkter utanför ett visst geografiskt område uppmuntrar man producenter till att bytta till lokalt producerade råvaror. Konsumenten vet också att sitt handlande stödjer det lokala näringslivet.

Hur går det till rent praktiskt? Du som medveten medborgare går till en utväxlingspunkt och byter dina kronor (pounds i Storbritannien eller euros i Frankrike) för din lokala valuta. oftast är det i lika värde, alltså 100 kronor ger dig 100 majorer. Därefter är du välkommen att handla med majorer i de affärer i nätverket. det finns alltså en krona för varje lokal valuta i cirkulation. Det gör det möjligt för dig att, om du en dag så vill, växla dina lokala valutor tillbaka till kronor.

I Göteborg har detta valutasystem testats två gånger. Under en månadstid satt man majorer i cirkulation i Majorna och biskopar i Biskopsgården. Vi från OI programmet gav oss till Biskopsgården för att se hur de användes och vad affärerna tyckte om det. Vi såg ett näringsliv som inte endast brydde sig om sina affärer men som framför allt brydde sig om sitt grannskap. Många berättade om sin oro för ungarnas framtid, om sitt engagemang för området och om sina ansträngningar för att förbättra det sociala livet i Biskopsgården. Det är sociala värde och engagerande attityder som, vi tycker, behövs för att bygga starka valutor och mer inkluderande städer.

Vi såg också några problem i valutasystemet värd att fundera på om vi vill förstärka samhällsengagemang och integrerade städer. Kort: Kunskap om hur alternativa pengar kan bidrar till social sammanhållning saknas. Restaurangen, grillkiosken, pizzerian, alla de accepterade biskopar för betalning av lunchen, falafeln eller pizzan. Detta ökar synligheten av sociala/community värden. Man har gett något till community för en sorts pengar som inte går att använda bortom Biskopsgården. Själva använde de inte dessa biskopar dock. Biskopar “sparades” i kassaskåp. Biskoparna cirkulerade alltså inte tillbaka in i communityn, vilket starkt begränsar möjligheten att fortsätta bytta valutan mot tjänster och därmed utveckla grannskap/community.

Det var kanske brist på kunskap om valutors sociala funktion. Det var kanske brist på fantasin om hur man kunde använda dem. Några förslag jag kom att diskutera med Kalle och som initiativtagarna bakom Biskopar har använt sig av: den lokala valutan kan användas för att tacka de unga för den tid de ägnade i att organisera lokala evenemang, eller för att tacka grannen när hen hämta ens barn från skolan, eller för att tacka läxhjälps volontären. Så använda blir valutan ett sätt att visualisera sociala värden som sällan syns och fostra tacksamhet – en attityd som gör oss alla, de som tackar och den som tackas – att må bättre.

Förutom bristande kunskap eller fantasin har valutasystem såsom de göteborgska ett fundamentalt problem, ett problem som riskerar leda till mer fragmenterade istället för mer integrerade städer. Notera min formulering ovan: “du byter dina kronor för din lokal valuta.” Jag kunde lika väl ha skrivit “du köper lokalvaluta med dina kronor.” Men vem vill bli av med en allmän accepterad stark valuta (kronan, euron, pound) för att istället få en valuta som endast accepteras i ett litet område?! När man har lite pengar, vem vill riskera att dessutom ha en sorts pengar som inte går att använda utanför mitt område? Ja, om man tittar på vilka köper sig till sådana lokala valutasystem, då är det oftast människor som redan är socialt och miljömedvetna och som sällan har ekonomiska bekymmer. Med andra ord, sådana valutor kan lät bli till “hipstervalutor”. Då har vi ett problem, för det verktyg som skulle bidra till att bygga broar i samhället och förstärka communityn, bidrar istället till att vidare fragmentera relationer i en stad.

Från min promenad med Kalle runt Biskopsgården vill jag gärna hålla kvar det starka sociala engagemanget jag såg hos alla involverade i den lokala valutan. Jag undrar dock om det finns andra valutasystem som bättre kanaliserar det engagemang i att faktiskt göra staden mer integrerad. Nästa station i vår resa blir Madrid, Spaniens huvudstad.