I arbetet med att åstadkomma integration finns många aktörer med olika syn på integration. Många efterlyser ett helhetsperspektiv som ofta saknas, slår forskare Nanna Gillberg från Organizing Integration fast. 

Sedan 2018 är samhällsorienteringskurser en obligatorisk komponent i etableringsplanen för personer som fått uppehållstillstånd i Sverige som flykting, skyddsbehövande eller anhörig. Medan etableringsplanen är Arbetsförmedlingens ansvar ligger ansvaret för samhällsorienteringskurserna på kommunerna. Kommunerna ska erbjuda minst 60 timmar samhällsorientering. Kurserna riktar sig till personer som kommer från ett land utanför EES-området/Schweiz och som fått uppehållstillstånd eller har anhöriginvandrat och som är mellan 18 och 64 år. Vad omfattar dessa kurser? Vilket bidrag gör de? Vilka är hindren och svårigheterna för att komma in i det svenska samhället? Om detta handlar en delstudie i OI-programmet som fokuserar på kursledares och kursadministratörers erfarenheter av att leda, planera och organisera samhällsorienteringskurserna.

En svårighet som flera av intervjupersonerna verksamma i arbetet med att utforma och leverera samhällsorienteringskurser tar upp är att det saknas samsyn kring vad integration innebär. I arbetet med att åstadkomma integration finns många aktörer med olika syn på integration. För Arbetsförmedlingen är integration att komma in i arbetslivet eller studier, konstaterar många kursledare som själva representerar en bredare syn på integration. De efterlyser ett helhetsperspektiv som de menar ofta saknas. I ett sådant bör även andra delar av integration än arbete omfattas, t ex i vilken mån man på samma villkor har tillgång till samhällets alla delar, bostadssegregation och kunskaper i svenska språket. Dessa hänger ju ihop med möjligheterna att komma in på arbetsmarknaden, understryker flera. Flera intervjupersoner är kritiska till det svenska samhällets förmåga att ta till vara nyanlända personers kapacitet och motivation och nämner detta som ett område där det finns utrymme för förbättring. Initiativ måste mötas av reella möjligheter. När möjligheterna saknas är risken överhängande att människor resignerar och ger upp. Att människors resurser inte tas om hand och får komma till sin rätt beskriver kursledarna som mycket negativt såväl för den enskilda som ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.