Ett blogginlägg av Emma Ek Österberg

Under senare år har sysselsättningskrav i upphandling kommit att bli ett allt viktigare verktyg för arbetsmarknadsintegration. Det är knappast märkligt med tanke på omfattningen på den offentliga upphandlingen. Drygt 800 miljarder kronor – så mycket uppgår det samlade värdet till årligen

Om en del av dessa köp kan göras med krav om att leverantörerna, samtidigt som de levererar varor eller tjänster till det offentliga, erbjuder anställning, trainee- eller praktikplats till någon som står utanför arbetsmarknaden, ja då är väldigt mycket vunnet ur integrationsperspektiv. Dessutom innebär det ett stöd för näringslivet i kompetensförsörjning och rekrytering. Så resonerar de som driver frågan om sysselsättningskrav i upphandling.

Flera kommuner och statliga myndigheter, däribland Göteborg, har arbetat fram lokala modeller, ofta med inspiration från andra europeiska länder. På nationell nivå har Upphandlingsmyndigheten nyligen lanserat en nationell modell för sysselsättningskrav vars syfte är att förenkla och förtydliga för den som vill ställa sysselsättningskrav. Dessa modeller innehåller en processbeskrivning – ”så här gör du!” – och tydliggör också de olika aktörernas roller. För även om sysselsättningskrav handlar om att nyttja köp som ändå skulle göras innebär det delvis nya roller för såväl upphandlare som leverantör. Därtill krävs det att någon ansvarar för matchningen och förmedlar kontakter mellan arbetsgivare och arbetssökande. Hur detta går till i praktiken och vad det betyder studerar vi just nu inom ramen för Organizing Integration och vi återkommer till lärdomar från dessa studier.

Att använda offentliga kontrakt som arbetsmarknadsverktyg är inget nytt påfund men det har fått mer uppmärksamhet under senare år. Det ingår i ett paket av initiativ för att uppnå socialt ansvarsfull upphandling och speglar en allmän trend där upphandling tillskrivs en allt större betydelse i förverkligandet av politik. Hur dessa ambitioner tar sig uttryck i en svensk kontext beskriver jag i en rapport som nyligen publicerades. Det är en antologi från Statskontoret där elva forskare diskuterar utvecklingstendenser i förvaltningspolitiken. Ett kapitel viks åt upphandling, och i det beskriver jag bland annat socialt ansvarsfull upphandling och sysselsättningskrav. Om ni är nyfikna på att läsa finns länk till rapporten här

DU KANSKE OCKSÅ ÄR INTRESSERAD AV…

OI forskare i innovationsprojekt

OI forskare i innovationsprojekt

Andreas Diedrich kommer att delta i innovationsprojektet ”Digital kommunikation – nyckeln till ökad integration” som fått finansiering beviljat av VINNOVA

Civilisamhällets organisationer i Europa

Civilisamhällets organisationer i Europa

En liten inblick i civilsamhällesorganisationers arbete för arbetsmarknadsintegration över Europa I oktober 2019 släpptes en rapport genom EU- projektet SIRIUS, Skills and Integration of Migrants, Refugees and Asylum Applicants in European Labour Markets, som...

Introduktionsjobb och svarta får

Introduktionsjobb och svarta får

Nyligen träffade jag en gammal vän och hans kompis. Det visade sig att kompisen jobbade som konsult med olika projekt inom byggbranschen. När jag berättade för honom att jag jobbade med ett forskningsprogram om arbetsmarknadsintegration av utrikes födda blev han...

Demos, en lokalvaluta med basinkomst – Lokala Valutor del 5

Demos, en lokalvaluta med basinkomst – Lokala Valutor del 5

Del 5: Demos - en lokalvaluta med basinkomst Bloggserie av Ester Barinaga, forskare i Organizing Integration Spanien. Maj 2011. Starten på vad som har kallats “de indignerades”, anti-åtstramningsrörelse som blev försprång till Occupy rörelse några månader senare....

Vad har en tomat med integration att göra? – LOKALA VALUTOR DEL 4

Vad har en tomat med integration att göra? – LOKALA VALUTOR DEL 4

Del 4: Vad har en tomat med integration att göra? Bloggserie av Ester Barinaga, forskare i Organizing Integration Torekes heter den lokala valuta som introducerades i distrikten Rabot-Blaisantvest, vad vi i Sverige skulle kalla “ett socio-ekonomiskt utsatt område” i...

En välanvänd timme – Lokala valutor del 3

En välanvänd timme – Lokala valutor del 3

Del 3: En välanvänd timme Bloggserie av Ester Barinaga, forskare i Organizing Integration Rivas-vaciamadrid är en stadsdel i Madrids periferi. Sedan 2005 har grannar hjälpt varandra med allt från barnpassning, läxhjälp och sällskap till läkaren till att fylla i...

Det kan vi lära oss från Biskopsgården – Lokala valutor del 2

Det kan vi lära oss från Biskopsgården – Lokala valutor del 2

Bloggserie av Ester Barinaga, forskare i Organizing Integration   Del 2: Det kan vi lära oss från Biskopsgården Vi startar vår resa i OI:s hemstad, Göteborg. Två lokala valutor har testats i varsin stadsdel: Majorer i Majorna och Biskopar i Biskopsgården. Kalle...

Om hur man kan äta kakan och ha den kvar – Lokala valutor del 1

Om hur man kan äta kakan och ha den kvar – Lokala valutor del 1

Bloggserie av Ester Barinaga, forskare i Organizing Integration   Del 1: Om hur man kan äta kakan och ha den kvar “Integration” diskuteras ofta i samband med den offentliga budgeten. Man kan höra argument såsom “Vi har inte tillräckligt för alla som kommer” ...

Flyktinguniversitet öppnade nya möjligheter

Flyktinguniversitet öppnade nya möjligheter

Kashif Kazmi, pakistanier som kom till Tyskland som asylsökande 2015. I Berlin studerar han och finansierar med sin praktikantlön sina systrars medicinstudier. – Jag kan inte förändra världen men jag försöker påverka min omgivning, säger han. Foto: Daniela...