Ett blogginlägg av Hanna Hellgren

Under 2017/18 engagerade vi oss för att kartlägga initiativ för att stödja utrikesfödds till arbete i StorGöteborg med syfte att förstå frågor som vilka typer av initiativ finns det, hur organiseras de och vilka aktörer är inblandade. 

När vi då bestämde oss för att sätta punkt var listan uppe över 100 initiativ men vi insåg snabbt att vi ofta fann oss lägga till nya initiativ som framträdde. Vi valde då att kalla kartläggningen för version 1 med tanken att återkomma med uppdateringar. På hemsidan under Integrationsguiden har vi under tiden uppdaterat med nya initiativ.  Under våren 2020 har vi- som flera av er i praktiken har märkt- återigen tagit ett grepp för att närmare kartlägga Stor Göteborgs initiativ som stödjer arbetsmarknadsintegration av utrikesfödda.

 

INSIKTER FRÅN 2017/2018

Rapporten från 2017/18 visade att det stundtals var svårt att kategorisera initiativ som offentliga, privata eller ideella då vissa initiativ kan ha startat i en form eller sektor för att sedan utvecklas till en annan form och eller tas om hand av i en annan sektor. Vi fann att många initiativ finansieras delvis eller helt av offentlig sektor, från kommun- till EU-nivå. Europeiska Socialfonden, Europeiska Utvecklingsfonden, Arbetsförmedlingen, Tillväxtverket och Göteborgs Stad framträdde som aktiva finansiärer av initiativ som stödjer arbetsmarknadsintegration av utrikesfödda i Storgöteborg. Det fanns undantag, men till största delen är finansiering från offentlig sektor en förutsättning. Samtidigt som mer medel finns tillgängliga att söka verkar flera aktörer motiverade att utöka eller omdefiniera sina verksamheter för att stödja arbetsmarknadsintegration av utrikesfödda personer.

Målgrupperna för initiativen inom arbetsmarknadsintegration beskrevs och definierades olika av olika aktörer. Vissa initiativ är speciellt riktade till utrikesfödda personer eller nyanlända, andra initiativ riktas mer indirekt till olika målgrupper, så som satsningar för att stödja entreprenörskap i vissa geografiska områden. Variationen i målgrupperna påminde oss att minnas att olika målgrupper för utrikesfödda personer även medför att resultatet kan variera mellan initiativen. Det är därför viktigt att ta hänsyn initiativens olika målgrupper vid en eventuell jämförelse, exempelvis beroende på om det är ett initiativ med målgruppen ”högutbildade utrikesfödda” eller, ”nyanlända medbehov av rehabilitering och som har särskild språkutmaning”.

Kartläggningen från 2017/18 visade också att mycket verksamhet organiseras och framför allt prövades i projektform.  I materialet framträdde en bild av ett överflöd av projekt som inriktar sig på arbetsmarknadsintegration som bidrog till svårigheter med helhetssyn och möjlighet att ta reda på vad som fungerat bra och dåligt. Mängden projekt medförde även svårigheter i den mängd av samverkansrelationer som skapas samtidigt som kontakterna mellan projekten många gånger är få. Samverkan organiserades på olika sätt, såsom med en gemensam budget, strategisk samverkan eller skapande av stödstrukturer. I så gott som alla initiativ i kartläggningen finns det någon form av samverkan eller koppling med andra.

I materialet kunde vi identifiera fyra olika typer av aktiviteter för arbetsmarknadsintegration som under tiden har utvecklats till fem. Initiativ som i huvudsak fokuserade Anställningsbarhet, Organisatorisk effektivitet, Främja Tillväxt och Främja Integration från ett holistiskt perspektiv samt Höja medvetenheten. I relation till Anställningsbarhet utförs handlingar som att tillhandahålla eller arrangera arbetsmarknadsträning, praktik, kompetensutveckling, validering eller språkträning på arbetsplatsen. Organisatorisk effektivitet symboliseras av handlingar såsom att koordinera samverkan, informationsspridning, metodutveckling och analysera arbetsmarknaden ofta med syfte att öka effektiviteten. Handlingar som utgick från att Främja tillväxt var exempelvis att stödja entreprenörskap, tillhanda hålla konsult- och stödservice för entreprenörer eller ge tillgång till olika nätverk. Att Främja Integration från ett holistiskt perspektiv utgick från handlingar som förebyggande hälsoarbete, utveckla applikationer för IT eller sociala medier, arrangera olika typer av mötesplatser och sprida information. Den femte, Höja medveten, utgick från aktiviteter som arbetar med att höja medvetenheten kring frågan och situation för utrikesfödda ur olika aspekter.  Av alla aktiviteter var den vanligast nämnda samverkan i olika former och samtliga initiativ hade kontakt med någon annan aktör.

 

UPPDATERING 2020 – PRELIMINÄRA REFLEKTIONER

Det har varit en dramatisk vår och närvaron av effekten från Covid-19 framträdde även i kartläggandet av initiativ för arbetsmarknadsintegration för utrikesfödda. Flera aktörer har bett om längre tid för att svara på frågor utifrån att mycket fokus har riktats till den rådande situationen. Flera initiativ har även fått ställa in aktiviteter- då främst gruppaktiviteter och i något fall har situationen medfört att projekt som skulle implementerats istället har avslutats. Det har också lett till att aktiviteter som undervisning och nätverksträffar och genomförts på distans via digitala verktyg.

Vi kan konstatera att arbetsmarknadsintegration för utrikesfödda fortfarande är ett varierat begrepp beroende på vem som tillfrågas. Det beskrivs i exempel som; tillhandahållande av praktik, fikastunder, hälsokurser, mentorskap och organisering av lokala jobbspår.  Initiativens fokus på olika målgrupper finns i många fall kvar.

I vissa fall har målgrupperna för initiativen förändrats och i något fall har initiativ helt bytt målgrupp till ungdomar eller personer med funktionsnedsättning. Det kan bland annat bero på den stora minskningen av antalet flyktingar vilket leder till att det finns färre personer att fylla sina aktiviteter med i målgruppen nyanlända. Det betyder att för vissa initiativ är en väg att vidga eller ändra sina målgrupper för att möta de behov som finns just nu. En annan anledning kan vara förändring i finansiering och hur den riktas för att prioritera olika målgrupper. Om vi exempelvis tittar på utlysningar för ESF-medel kan vi se flertalet utlysningar under 2017–2018 riktar sig direkt till målgruppen nyanlända men att under 2019–2020 är utlysningarna i högre grad fokuserade på större målgrupper som långtidsarbetslösa. I flera av dessa fall beskrivs nyanlända som en prioriterad målgrupp tillsammans med andra prioriterade målgrupper som personer med funktionsnedsättning och arbetslösa ungdomar utan formell utbildning.

Eftersom mycket aktiviteter organiserades i projektform har vi även försökt att förstå om projekt är kvar efter projekttidens slut och om projekten och dess aktiviteter har implementerats i ordinarie verksamhet. Ett exempel på initiativ som har implementerats i ordinarie verksamhet är Välkommen till Framtiden. Välkommen till Framtiden var Göteborgs första lokala jobbspår som syfta till att stödja nyanlända med kort utbildningsbakgrund och började som ett projekt på tre år. Det är idag implementerat i ordinarie verksamhet och det finns även fler överenskommelser om lokala jobbspår i Göteborg inom områden som vård, återvinning och industri.

Implementering av projekt verkar vara svårt och beskrivs som utmanande. Slutrapporter för projekt i kartläggningen beskriver sällan implementering av projektet som helhet men att vissa av aktiviteterna implementeras samt att lärdomar och erfarenheter finns kvar. Digitala verktyg, internetportaler och appar som har utvecklats för att stödja arbetsmarknadsintegration verkar finnas kvar även när projekttider har tagit slut, i alla fall tillgängliga för nedladdning. Det är svårt att se i vilken omfattning digitala medel används men däremot kan vi se att det har startats initiativ med syfte att stödja utrikesfödda att använda digitala verktyg så som Digital delaktighet och Integration genom IT-Guide i Trollhättan.

I vissa fall är det svårt att avgöra om verksamheten är sprungen ur ett projekt eller om projektmedel har använts för att boosta ordinarie verksamhet. Det skapar givetvis svårigheter att beskriva antal projekt som implementerats eller helt avslutas utan kanske snarare kan ge insikter kring projekt i praktiken.

Det är också en fortsatt stor mängd projekt med finansiering via exempelvis ESF, Tillväxtverket samt TIA-bidrag och stadsbidrag för asylsökande. Det visar också att det skapas aktiviteter och initiativ för att stödja arbetsmarknadsintegration som riktar sig till personer redan under asylprocessen. När det gäller typer av aktiviteter kan vi se en tendens att aktiviteter Anställningsbarhet som tydligt är arbetsmarknadsinriktade oftare återfinns med offentlig sektor som initiativtagare medan fler initiativ utifrån Att Främja Integration från ett holistiskt perspektiv återfinns med civilsamhällets som initiativtagare.

 

PÅGÅENDE ARBETE

Som tidigare nämnt är detta ett arbete som pågår just nu och vår förhoppning är att kunna presentera en mer omfattande bild under hösten 2020.

Vi är också väl medvetna om att det ständigt sker förändringar som exempelvis: vilka aktiviteter som görs, vem som man samverkar med och hur uppdraget ser ut. Vi är också medvetna om att pågår aktiviteter och initiativ som vi inte har lyckats fånga än. Känner du till, eller arbetar i, ett initiativ som du tänker stödjer arbetsmarknadsintegration för utrikesfödda i StorGöteborg så kontakta gärna Hanna Hellgren på hanna.hellgren@spa.gu.se

DU KANSKE OCKSÅ ÄR INTRESSERAD AV…

Rapportsläpp! Integration av nyanlända på arbetsmarknaden

Rapportsläpp! Integration av nyanlända på arbetsmarknaden

Nu har Organizing Integration släppt en rapport! Forskning i korthet (#15): Integration av nyanlända på arbetsmarknaden Kunskapsöversikten lanserades i samband med ett webbinarium i oktober 2020. Under seminariet medverkade bland annat författarna Andreas Diedrich,...

OI forskare i innovationsprojekt

OI forskare i innovationsprojekt

Andreas Diedrich kommer att delta i innovationsprojektet ”Digital kommunikation – nyckeln till ökad integration” som fått finansiering beviljat av VINNOVA

Nya deltagare i programmet

Nya deltagare i programmet

Vi välkomnar tre nya forskare som ansluter sig till vårt program Organizing IntegrationAssociate Prof. Sara Broström Brorström is an Associate Professor at the School of Business, Economics and Law at the University of Gothenburg. Brorström is a public administration...

Nu siktar vi på en ny OMICS konferens!

Nu siktar vi på en ny OMICS konferens!

I november deltog nära 200 forskare från hela världen konferensen OMICS som anordnades av Organizing Integration ihop med Centrum för Global Migration vid Göteborgs Universitet. OMICS står för  ”Organizing Migration and Forskare från hela världen var inbjudna för att...

Inspirationsdag om sociala företag och arbetsmarknadsintegration

Inspirationsdag om sociala företag och arbetsmarknadsintegration

SKR arrangerade den 5 december en inspirationsdag om sociala företag och arbetsmarknadsintegration. Temat för dagen var hur kommuner och arbetsintegrerande sociala företag kan samverka på bästa vis  I publiken fanns ett 60-tal personer, mestadels representanter...

Integration – ett ord fyllt av komplexitet

Integration – ett ord fyllt av komplexitet

Redan tidigt när vi började observationerna under vår kartläggning 2017 av initiativ för arbetsmarknadsintegration började vi förstå att ordet integration är ett ord som i praktiken får många betydelser. Vid en närmare fördjupning av initiativen upptäckte vi en mängd...

Saknas helhetsperspektivet inom integrationen?

Saknas helhetsperspektivet inom integrationen?

I arbetet med att åstadkomma integration finns många aktörer med olika syn på integration. Många efterlyser ett helhetsperspektiv som ofta saknas, slår forskare Nanna Gillberg från Organizing Integration fast.  Sedan 2018 är samhällsorienteringskurser en obligatorisk...

Rama in genom att zooma in och ut

Rama in genom att zooma in och ut

Ett projekt övervann “projektifieringsförbannelsen” – varför? Det finns några metoder och strategier som utvecklats av de involverade aktörerna som kan vara användbara också för andra initiativ som kämpar för att fortsätta sin verksamhet på arbetsmarknadsintegrationsområdet. Läs mer

Ett samtal om vem, när och hur

Ett samtal om vem, när och hur

Blogg av Patrik Zapata, forskare i Organizing Integration När politik ska bli till praktik görs det lokalt. Frågan vi ställer oss är hur det görs, i det här fallet att skapa integration genom sysselsättning. I Västra Hisingen har det bland annat gjorts genom en social...

Nytt projekt: Hållbar turism & besöksnäring

Nytt projekt: Hållbar turism & besöksnäring

Hur kommuniceras olika platsers och destinationers pluralitet? Hur representeras och upplevs dessa? Vem kontrollerar dem, vem inkluderas, hur hanteras konflikter och vilkas åsikter anses legitima? Detta projektets mål är att sätta sig in i och hitta svar på dessa...