Ett blogginlägg av Andreas Diedrich, programansvarig Organizing Integration

Jag var på en mötesplats kring integration nyligen – en jobbmässa med presentationer och matchningsaktiviteter. Under morgonen lyssnade jag på en rad presentationer som enligt organisatörerna skulle fungera som ”inspirationskälla”.

En representant från ett medelstort företag pratade om hur man på företaget hade anställt en nyanländ person från Syrien efter att ha varit med på mötesplatsen förra året och hur bra det hade gått för honom. Han var med på scenen och berättade sedan om hur bra han trivdes på företaget och hur mycket han lärde sig – och han gjorde detta på svenska! Imponerande! En annan nyanländ man från Syrien hade bjudits in för att prata om hur han hade flytt till Sverige och hade fått en chans att bygga upp ett helt nytt liv i landet. Även han pratade mycket bra svenska, och efter så kort tid i Sverige – återigen, mycket imponerande!

Det är inspirerande personer som står på scenen, som lyckas skapa en relation till publiken och fängslar oss alla med sina berättelser. Men, samtidigt börjar jag tänka att jag har mött liknande personer innan på andra integrationsevenemang: utrikes födda män som är utåtriktade, ambitiösa, som har lärt sig det svenska språket mycket väl under en kort tid, och som nu jobbar som konsulter på Accenture, Ernst and Young eller Boston Consulting Group.

Det är bra att dessa framgångsrika exemplen finns och det är bra att de lyckas att etablera sig på svensk arbetsmarknad – och inte bara det, att de lyckas ta sig in på företag som BCG som vem som helst hade haft svårt att få anställning på. Men, det är också bra att stanna upp en liten stund och att inte dra för generella slutsatser om möjligheterna för utrikes födda, och nyanlända specifikt, att ta sig in på arbetsmarknaden, från de personer vi möter här och de berättelser vi hör. Få lyckas få en anställning på BCG, oavsett om de är ”nyanlända” eller ”etablerade” personer, och inte alla är så utåtriktade som personerna på scenen. Dessutom börjar jag ställa mig frågan vem som hamnar där uppe på scenen och hur det urvalet görs och av vem? Jag har hittills inte sett nyanlända kvinnor uppe på scenerna. Det betyder inte att de inte också finns, men deras frånvaro förbryllar mig ändå.

Dessutom – och det tycker jag är ännu viktigare att reflektera över – liknar de nyanlända som ges möjlighet att träda fram vid dessa tillfällen ”normalsvensken”: de klär sig som en ”etablerad” person kan tänkas klä sig och de tar plats på ett sätt som en etablerad person kan tänkas ta plats. Med andra ord väljer man att presentera personer som liknar det som medlemmarna i publiken känner igen: likhet är det man är ute efter, inte olikheter.

Mer från bloggen

Demos, en lokalvaluta med basinkomst – Lokala Valutor del 5

Demos, en lokalvaluta med basinkomst – Lokala Valutor del 5

Del 5: Demos - en lokalvaluta med basinkomst Bloggserie av Ester Barinaga, forskare i Organizing Integration Spanien. Maj 2011. Starten på vad som har kallats “de indignerades”, anti-åtstramningsrörelse som blev försprång till Occupy rörelse några månader senare....

Vad har en tomat med integration att göra? – LOKALA VALUTOR DEL 4

Vad har en tomat med integration att göra? – LOKALA VALUTOR DEL 4

Del 4: Vad har en tomat med integration att göra? Bloggserie av Ester Barinaga, forskare i Organizing Integration Torekes heter den lokala valuta som introducerades i distrikten Rabot-Blaisantvest, vad vi i Sverige skulle kalla “ett socio-ekonomiskt utsatt område” i...

En välanvänd timme – Lokala valutor del 3

En välanvänd timme – Lokala valutor del 3

Del 3: En välanvänd timme Bloggserie av Ester Barinaga, forskare i Organizing Integration Rivas-vaciamadrid är en stadsdel i Madrids periferi. Sedan 2005 har grannar hjälpt varandra med allt från barnpassning, läxhjälp och sällskap till läkaren till att fylla i...

Det kan vi lära oss från Biskopsgården – Lokala valutor del 2

Det kan vi lära oss från Biskopsgården – Lokala valutor del 2

Bloggserie av Ester Barinaga, forskare i Organizing Integration   Del 2: Det kan vi lära oss från Biskopsgården Vi startar vår resa i OI:s hemstad, Göteborg. Två lokala valutor har testats i varsin stadsdel: Majorer i Majorna och Biskopar i Biskopsgården. Kalle...

Om hur man kan äta kakan och ha den kvar – Lokala valutor del 1

Om hur man kan äta kakan och ha den kvar – Lokala valutor del 1

Bloggserie av Ester Barinaga, forskare i Organizing Integration   Del 1: Om hur man kan äta kakan och ha den kvar “Integration” diskuteras ofta i samband med den offentliga budgeten. Man kan höra argument såsom “Vi har inte tillräckligt för alla som kommer” ...

Integrationsforum

Integrationsforum

I maj var det dags igen för det årliga Integrationsforumet i Göteborg. I år arrangeras det av Länsstyrelsen i Västra Götalands län i samarbete med Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och Västra Götalandsregionen. Dagen handlade om nyanländas arbetsmarknadsetablering...

Flyktinguniversitet öppnade nya möjligheter

Flyktinguniversitet öppnade nya möjligheter

Kashif Kazmi, pakistanier som kom till Tyskland som asylsökande 2015. I Berlin studerar han och finansierar med sin praktikantlön sina systrars medicinstudier. – Jag kan inte förändra världen men jag försöker påverka min omgivning, säger han. Foto: Daniela...

Omhändertagande av lärlingar är A och O

Omhändertagande av lärlingar är A och O

En senare studie som genomfördes av Bundesinstitut für Berufsbildung (BIBB) och Arbeitsargentur (tyska Arbetsförmedlingen) under 2016-2017 med 1 400 sökande till yrkes/arbetsplatsförlagd utbildning med flyktingbakgrund påpekade att en bra omhändertagande av lärlingar...

Flyktingar i hantverksföretag

Flyktingar i hantverksföretag

I Tyskland har antalet flyktingar som jobbar som lärlingar i hantverksföretag mer än fördubblats till 11 000 under 2017 jämfört med 2016, enligt Zentralverband des Deutschen Handwerks (ZDH) – det centrala hantverksförbund i Tyskland. Populära hantverk är samma som för...